LIVSTANKAR

BREV

Brev 1 - Frågan om prövning efter dop

Brev 2 - Frågan om domedagen

Brev 3 - Frågan om lidandets problem (1)

Brev 4 - Frågan om lidandets problem (2)

Brev 5 - Frågan om tungotal

Brev 6 - Villoläror (1) - Neal Donald Walsch (Samtal med Gud)

Brev 7 - Om kärlekens gåva, som ges ovillkorligt...av nåd

FRÅGAN OM PRÖVNING EFTER DOP

 

Idag när jag satt och skrev min bok om Jesus, upplevde jag att Gud ville att jag skulle ge dig ett ord från Bibeln. Du får själv pröva om det är något som Gud kanske vill säga dig!


...När Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet. Himlen öppnade sig, och han såg Guds ande komma ner som en duva och sänka sig över honom. Och en röst från himlen sade: "Detta är min älskade son, han är min utvalde."
Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att sättas på prov av djävulen.

När han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter blev han till slut hungrig. Då kom frestaren och sade till honom: "Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd." Jesus svarade: "Det står skrivet: Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun."

Sedan tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sade: "Om du är Guds son, så kasta dig ner. Det står ju skrivet: Han skall befalla sina änglar och de skall bära dig på sina händer så att du inte stöter foten mot någon sten." Jesus sade till honom: "Det står också skrivet: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov."

Nu tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet och sade: "Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig." Då sade Jesus till honom: "Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka."

Då lät djävulen honom vara, och änglar kom fram och betjänade honom.


Du har ju berättat att du den senaste tiden ibland undrat om hur du ska tro om Gud. I den här bibeltexten ser du att även Jesus – Gud själv - blev prövad efter sitt dop.

Djävulen försökte få honom att inte göra Guds vilja, att inte lite på Gud, så att han inte skulle kunna vara ett ljus för världen och rädda människan från ondska och evig död.

Djävulen försökte locka Jesus med en massa saker som lät kul och bra, men Jesus visste att dessa saker inte har något värde för evigheten. Det visar bara hur korkad Djävulen är – han fattade ju inte ens att det var meningslöst att försöka lura Jesus. Han var ju Gud!

Om Djävulen försöker lura Gud själv är det inte konstigt att han försöker lura även Guds barn så att vi inte ska sprida Guds ljus i världen för att hjälpa folk tillbaka till Honom. Så här skriver jag i en del av min bok som handlar bland annat om det här:


…Så här kan Guds fiende Djävulen försöka lura dig

- Han försöker få dig att känna att Guds barn, kyrkan och allt som de säger är tråkigt och att de
försöker stoppa dig att göra sådant som är kul, att Gud och hans barn bara vill bestämma över dig.
- Han försöker få dig att tro att Gud inte finns, att Jesus inte har funnits på riktigt eller inte är Gud
- Han försöker locka med saker som verkar kul som nöjen, pengar, berömmelse, men som slutar med
att du tappar din gemenskap med Gud och leder till din död.
- Han försöker få dig att tro att du gör Guds vilja när du ibland inte gör det.

Guds fiende visar inte hela sanningen på en gång, för då skulle inte Guds barn inte lyssna. Nej, han tar ett litet steg i taget så att du själv inte märker att du är på fel väg och blir lurad…

En tjej jag känner döptes och redan natten efter blev hon attackerad i en dröm. Så här var det:

Djävulen: ”Kom, kom! Jag ska ta ditt liv!
Tjejen: ”Nej, Jesus är här med mig och Gud också!”
Djävulen: ”Dom försöker bara lura dig!”
Tjejen skriker: ”Nej!! Dom ÄR här med mig! Nej! Dom ska inte lura mig. Det är DU som försöker lura mig!”
Djävulen: ”Ja, ja, men nästa gång ska jag ta dig!”
Tjejen: ”NEJ, NEJ! Det ska du inte alls!!”

Eftersom hon var stark fick hon sen i drömmen klättra upp på en stege mot himlen. Där mötte hon Jesus som höll i livets bok och där tjejens namn har blivit inskrivet.

Om du känner dig attackerad i din tro, så tänk på den här bibeltexten, låt inte Djävulen få makt över dig, be honom att gå ifrån dig i Jesu namn.


Guds välsigne dig!

FRÅGAN OM DOMEDAGEN

 

Hur som helst så blir jag glad att du vänder dig till mig med denna fråga och jag kan säga att du inte är den första.

Det här svaret kanske blir lite långt, men det här är viktiga saker så jag hoppas du tar det seriöst. Jag tar din fråga seriöst i alla fall, behandlar dig som en mogen person och antar att du har en tro på någonting större än det vi bara kan, se och ta på, vilket är bra. Om du inte trodde på det skulle du troligen inte bry dig om vad denna amerikanska "profet" (Pastor Harold Camping) säger.

Ok, här kommer min ”bok”

Den här mannen menar att han är kristen, vilket han må vara. Men, har han rätt när han påstår att han genom många års studier av Bibeln kan säga vilket datum jorden kommer att gå under?

Jag ska här passa på att säga att för en kristen är inte denna dag något hemskt, utan en stor glädje dag då Jesus (Gud) kommer för att hämta de som vill leva med Gud i evig glädje och kärlek.

Ok, denna man hänvisar till Bibeln och vad säger då Bibeln om när domedagen kommer?

Jesus själv sa:
"Himmel och jord ska förgå (försvinna), men mina ord skall aldrig förgå. Men om denna dagen eller stunden vet INGEN något, inte himlens änglar, inte ens Sonen (Jesus talar här om sig själv) ingen utom Fadern (Den del av Gud som har skapat allt)"

Jesus var den del av Gud som var på jorden när han sa det här och inte ens Han, som är en del av den kristna Guden (som består av tre delar: Fadern, Sonen och Anden) visste när jordens sista stund är kommen.

Hur kan då den här pastorn som kallar sig "profet" säga att han vet detta.
Hur har han läst sin bibel egentligen??

En profet är en som kan se in i framtiden med Guds hjälp och brukar varna människor så att de som inte vill följa Gud, ska börja tänka om.

Denna man har nog fått en del att börja fundera på detta (som du t ex), men när det sen visar sig att han har fel, då kanske folk inte vågar lyssna i framtiden på den som kanske har rätt. Är denna man då en ÄKTA profet som talar Guds ord eller en FALSK som talar satans - Guds motståndares - ord?

Jesus säger mer om sista tiden:
"Många FALSKA profeter ska träda fram och bedra (lura) många.”

En sak som har ökat de senaste 100 åren är att väldigt många falska profeter har dykt upp (t ex Jehovas vittnen) och sagt att slutet snart är här och vilken dag, men hittills har alla haft fel, de har varit FALSKA profeter.

Jesus säger:
"Var vaksamma (beredda), ty ni vet inte vilken dag er Herre kommer."

Men han säger också att man kan se tecken när den stunden närmar sig:
"Lär av en jämförelse med fikonträdet. Redan när kvisten blir mjuk och bladen spricker ut vet ni att sommaren är nära."

Här i Sverige skulle vi kunna säga så här - du vet inte när första snön kommer att falla, men du kan se att vintern är på väg genom att tolka tecken, t ex: bladen faller från träden, det blir kallare, men du kan inte säga exakt vilken dag första snön kommer att falla. Men du kan förbereda dig genom att t ex ta på varmare kläder så du inte fryser ihjäl när sen snön kommer.

Och vi kan också förbereda oss för domedagen, även om vi inte vet exakt när den kommer. Det kan man göra genom att läsa Bibeln och med den som hjälp se tecknen i världen som vi lever i.

Därför tror jag faktiskt att vi lever i sista tiden, det är mycket i Bibeln som tyder på det.

Jesus säger:
"Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Ty detta måste hända, men därmed har slutet ännu inte kommit. Folk ska resa sig mot folk (inbördeskrig) och rike mot rike och det ska bli hungersnöd och jordbävningar på den ena platsen efter den andra. Men detta är bara början..."

"Och efter som laglösheten (brottsligheten) tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta"

Detta har blivit värre med åren. Fler tecken:
"Människorna kommer att älska sig själva och älska pengar, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa (ateister), kärlekslösa, oförsonliga, skvalleraktiga, råa, fientliga mot det goda, falska själviska och högmodiga. De ska älska njutning istället för Gud."

Stämmer rätt bra in på dagens människor, eller hur?

Det här kallas för avfallet eftersom till och med kristna kommer att lämna sin tro. Men något som gör att vi faktiskt inte riktigt nått till domedagen än är att vissa saker på vägen fattas enligt Bibeln:

För det första säger Jesus:
”Och budskapet om Guds rike skall förkunnas i HELA världen och bli till ett vittnesbörd för ALLA folk. Sedan skall slutet komma:”

Och detta har inte hänt än, men i och med att jorden krymper med Internet och media så dröjer det nog inte länge.

Vidare står det i Bibeln:
"Låt ingen bedra er. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son träda fram, motståndaren som häver sig över allt som kallas gud, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara gud."

Den här hemska människan är den som kallas Antikrist och låter sig styras av satan, Guds fiende. Han har ännu inte kommit och Guds tempel (judarnas heliga tempel) som han ska ta över finns för tillfället inte sedan det blivit förstört år 70 e kr. (något som Jesus sa redan 40 år innan det hände!). Och eftersom judarna inte har haft något land sedan dess (Israel) så har de inte kunnat bygga upp templet igen som måste ligga i Jerusalem (Guds stad), men 1948 fick de tillbaka sitt land Israel (och 1967 staden Jerusalem) och nu finns det faktiskt planer på att återuppbygga det här templet som kommer vara det tredje i raden och kanske det som Antikrist kommer att sätta sig i och kräva att man tillber honom som gud.

Först då kan domedagen närma sig med stormsteg och då blir det tufft…

”Det skall bli stora jordbävningar och svält och pest på den ena platsen efter den andra. Fasansfulla ting och stora tecken skall visa sig från himlen.”

"Ty då ska det bli en så stor nöd att något liknande inte förekommit sedan världens början och aldrig mer ska förekomma och om inte den tiden förkortades, skulle ingen människa bli räddad"

Gud älskar ALLA människor och vill att alla ska bli räddade till evigheten med honom, men en del vill inte och därför fortsätter livet på jorden att bli värre och värre. Därför sätter Gud stopp en dag, domedagen! Annars skulle ALLA dö till slut.

Så, på lördag tror jag det är lungt...men är du orolig för detta bör du ta dig en funderare på hur din relation till Gud är!

I Bibeln står det:
"Ty Gud har inte bestämt oss (de som vill leva med Gud) att drabbas av domen, utan att bli räddade genom vår Herre Jesus Kristus."

Vill du låta dig räddas av Gud har du inget att oroa dig för, men då kan det ju vara bra och veta lite mer om din räddare och vad Gud egentligen vill med ditt liv.

Du får gärna komma in någon dag i kyrkan om du vill prata för att lära känna din Skapare och räddare bättre.

Hoppas du orkat läsa detta och att du inte är en av de som Bibeln beskriver som:
"...en som ständigt undervisas men aldrig kan komma till insikt om sanningen!"


Gud välsigne dig.

FRÅGAN OM LIDANDETS PROBLEM

 

Tack för samtalet i kyrkan om lidande och orättvisa. Fick mig att börja slå lite i Bibeln igen, och några andra böcker. Har några riktigt bra faktiskt om detta ämne. Du är inte den första som grubblat över detta som kallas "Teodicé-problemet". ;)

Något jag tänkte på lite snabbt var på hur viktigt det är att lägga tid på Gud för att lära känna Guds tankar (så gott det går för en syndig liten människa som lever i sitt lilla egna perspektiv där man själv är världens centrum).

Om man t ex lägger 6 vakna timmar av veckan på den fyra B:na :Bibelläsning (Guds ord), bön (samtal med Gud), brödbrytelse (nattvard) och broderskapet (kristen gemenskap) och de övriga 96 vakna timmarna på annat som inte utvecklar Gudsrelationen, säger det sig självt att realtionen inte blir lika bra som om man gör tvärtom. 96 tim på Gudsrelationen och 6 på annat.

Eftersom vår värld inte längre är som Gud från början hade tänkt sig, så är det ju svårt att få till alla dessa timmar man skulle behöva. Det verkar som det alltid finns någon ursäkt att inte ta tid för Gud. Någon lite röst viskar hela tiden, men du måste bara först göra det och det...) Och så kan det vara, men det handlar ändå alltid om en prioritering. Vi har ett val och...man blir ju faktiskt som man umgås. Är du uppväxt med rasister och bara umgås med sådana är det sannolikt att du blir sådan själv.Om du bara umgås med Gud så är det troligt att du blir mer och mer lik Gud. Vill man bli lik Gud och förstå Gud mer, så måste man umgås mer med Gud. Finns inga andra sätt. Detta måste alla vi kristna fundera över med då och då...om vi tycker det är viktigt.

Vi kan leva livet och ha det kul och "bra?" utan Gud, men från döden kan ingen annan rädda oss än den Gud som har liv och död i sin hand och som gett oss möjligheten att bli räddade om vi vill. Förresten, att leva bra...vad betyder det? Bra för mig eller bra för alla, eller bara för några som jag väljer ut. Är inte det ont att bara leva bra för sig eller några utvalda. Och hur ska jag veta vad som är bra för alla om jag inte har all kunskap?? Det är en anledning att vända sig till den som har all kunskap, Skaparen till allting, Gud.

Här kommer några citat och lite fler tankar:

Gud har gett oss frihet att välja det goda, men Guds ord - Bibeln - säger att ALLA är syndare och onda och vi har missbrukat friheten och valt att göra oss själva, vår vilja, och annat till gud istället.

Vi är själva orsaken till att det finns orättvisor och lidande i världen. Gud skulle kunna komma och göra slut på världen på en gång, men han dröjer av kärlek till oss. Han väntar för att så många som möjligt ska få chansen att vända om. Men han kommer.
 
"Att döma Gud för att han inte gör slut på lidandet och orättvisor på en gång är som att klaga på en författare för en dålig handlig i en roman, när man bara har läst hälften av boken." (Peter Kreeft)

Den lilla stund vi lider här på jorden är ingenting jämfört med evigheten i glädjen som väntar alla Guds barn. Som Guds barn ska vi ärva hela Guds himmelska härlighet, men nu lever vi fortfarande i denna skadade värld och först ärver vi därför det lidande Gud själv som oskyldig gick igenom här på fiendens mark.

Gud kom till fiendemark och delade vårt lidande och om vi ska bli lika Gud som Guds barn, måste vi dela hans lidande. Vi, Guds barn, går nu på fiendens mark för att visa på Guds goda alternativ.  Vi har fått ett förskott av Guds arv, hans helige Ande, som hjälper oss att stå ut i lidandet, precis som Jesus gjorde.
Därför hjälper oss också Guds Ande att lära känna Gud bättre, om vi i lidandet lyssnar och lyder, precis som Jesus lyssnade och lydde. Och är vi sanna Guds barn ska vi ju följa Jesus exempel för att få ut hela arvet till slut, arvet som är det eviga livet.

Gud använder lidandet för att lära oss. Ofta när man lär sig nya saker i livet innebär det en viss smärta och lidande och...tålamod! Har man det för bra, så är det svårare att lära sig. Bortskämd är inte en bra egenskap.

Vill man lära känna Gud måste man inse att man själv inte är Gud och att man inte klarar att förstå Guds skapelse och livet på egen hand. Man måste dö från att vara sin egen herre och låta Gud bli Herre i sitt liv! Och det kan vara mycket svårt. Gud måste låta vissa lida mycket för att de ska få hjälp att bryta egot och låta Honom bli vägvisare till sanningen och evigheten. Man vill inte lämna över ledningen av sitt liv, fast det liv man lever leder till evig död. Så blind kan man vara av synden. Därför gör det ont att bli omvänd ibland.

"Frågan är inte hur mycket du har lidit i ditt liv, utan hur mycket du lärt dig om dig själv och Gud i ditt lidande." (Watchman Nee)

Hoppas du har fått några tankar om detta svåra ämne.

Säg till om du vill ha lästips om detta med lidandet.

Gud välsigne dig.

FRÅGAN OM LIDANDETS PROBLEM forts..

 

Ursäkta mina långa meddelanden på FB, men ta det som ett tecken på att jag tar dina funderingar på allvar och mitt bästa sätt att uttrycka mig är att skriva.  Hoppas att du tar dig tid att läsa, för jag tror att Gud vill säga dig något genom dessa ord, men du får pröva det i bön om det är så.

Ordet PASSION betyder att man har en särskild kärlek för något/någon. Ordet betyder också ”lidelse”, att denna kärlek är så stark att man är beredd att lida och även dö för denna.

Man säger ofta att man är beredd att offra ALLT för den/det man älskar så här mycket. Men, är man verkligen det egentligen, eller ger man upp vid minsta lilla motstånd, vid minsta lilla lidande?

Om du t ex har en passion för sång. Inte ger du väl då upp sången bara för att du tycker det är jobbigt att öva, för att du inte har den rösten du skulle vilja ha, eller för att det finns andra som knappast behöver öva något och låter precis som du skulle vilja. Inte ger du heller upp denna passion om du råkar få problem med rösten? Nej, du tar dig igenom dessa hinder, fast det kan vara ett vist mått av lidande i det. Du gör det för att det är din passion, du har en tro på att allt ska bli bra, bara du tar dig igenom det som är jobbigt.

Guds passion är människor. Inte bara de som tror på Honom, utan ALLA. Trots att människosläktet är syndare som går vår sin egen väg och inte gör vad Gud vill, är Hans kärlek så stark och passionerad att han räddat oss genom att bli en syndfri människa, dela vår smärta och lidande och slutligen dö för att kunna ta våra synder på sig och betala den skuld som vi har till Gud och som bara en oskyldig kunde betala. När Gud blev människan Jesus var han utan skuld (Han var ju Gud) och ändå fick han hur mycket elände som helst på sig. Men, han gick igenom detta för det var hans passion. Han visste att detta var det rätta.

”Men det var våra sjukdomar Han bar, våra plågor Han led…för att vi skulle helas. Vi gick alla vilse som får…men Herren lär vår skuld drabba Honom (Jesus). Han accepterade lidandet” (Jes. 53:4-7)

Jesus visste att han, trots den orättvisa och det lidande han blev utsatt för, skulle öppna vägen för en seger tillslut. Den segern kom när han som den första människan besegrade döden och uppstod till evigt liv. När det hände såddes fröet, som nu börjat blomma så smått och som en dag kommer att innebära totalt utplånande av all orättvisa, lidande och död.

”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på Honom inte ska gå under utan ha evigt liv.” (Joh. 3:16)

Så har Guds passion visat sig.

Vad är vår passion och hur mycket är vi beredda att lida för det? Är det vi älskar mest något som ger all vinst direkt här och nu, i vårt jordiska liv, eller är det något som räcker in i evigheten?

Några exempel på Jesus vilja att lyda Gud och leva efter sin passion.

”Uppfylld av den helige Ande återvände Jesus från Jordan och fördes av Anden omkring i öknen, där han frestades av djävulen i fyrtio dagar. Under de dagarna åt han ingenting, och när de var förbi, blev han hungrig. Då sade djävulen till honom: ”Är du Guds Son, så befall att den här stenen blir bröd.”  Jesus svarade honom: ”Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd.” (Matt. 4:1-4)

Man kan tycka att detta är orättvist, att Guds Ande drar ut Jesus i öknen för att lida när han vet att där inte finns någon mat. Men mat är inte allt. Jesus tog det här lidandet för att han litade på Gud och hans passion var större än att bara få mat i magen. Djävulen försökte få honom att släppa sin passion, men Jesus visste att det skulle göra honom till syndare och att han du inte skulle kunna rädda människorna han älskar.  Om han slapp det här lidandet skulle det innebära evigt lidande för hela människosläktet, Jesus hade Guds kraft att göra som djävulen ville, men kraften var inte till för det. Därför tog sig Jesus igenom denna prövning genom att hålla fast vid Gud genom hans Bibelord.

”Därefter började Jesus undervisa lärjungarna om att Människosonen måste lida mycket och förkastas av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och uppstå efter tre dagar. Rakt på sak talade han om detta. Då tog Petrus honom till sig och började ivrigt säga emot honom. Men Jesus vände sig om, såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort ifrån mig, satan! Det du tänker är inte Guds tankar utan människotankar." (Mark. 8:31-33)

Här försöker Djävulen (satan) igen att få Jesus att bli syndig. Satan använder Petrus lilla människoperspektiv och får Petrus att säga till Jesus att han inte ska gå igenom allt lidande och bli dödad. Jesus ser istället i Guds stora evighetsperspektiv och förstår att det är Djävulen som använder Petrus okunskap för att försöka lura Gud. Jesus går inte på det utan följer sin passion och går in i lidandet.

Att Jesus inte gav upp sin passion trots all orättvisa och lidande han utsattes för som oskyldig, har gjort att alla orättvisor, lidande och död en dag kommer att kunna försvinna helt. Hade Jesus valt att inte lida hade eländet inte kunnat stoppas och vi skulle bli evigt döda.

”Alltså: Liksom en endas människas synd ledde till en fällande dom för alla människor, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor.” (Rom. 5:18)

Jesus lidande och död gav seger och liv och eftersom vi är Guds barn och avbilder gäller detsamma för oss.

Dina grubblerier om lidandet har ju orsakat dig någon form av lidande i din relation till Gud och tron. Jag har också mina tvivel ibland. Jag läser Bibeln rätt ofta och är i kyrkan jämt, men ibland känns det som att det går mest på rutin och något jag bara gör. Kan sakna en passion för min tro ibland, en sådan man kände som nykristen eller som när man är på något bra möte. Man vill ha med hjärtat och bli uppfylld av Guds Ande. Men när du kom till mig med ditt tvivel och ditt lidande i den här frågan har det gett mig en sådan där nytändning i min tro. Så nu hoppas jag att jag kan ge något tillbaka.

Gud välsigne dig.

FRÅGAN OM TUNGOTAL

Gud har gett våra jordiska föräldrar ansvar att vårda sina (och ytterst Guds) barn och spegla Gud (som egentligen alla människor skall).

Matt. 5:14, 16 "Ni är världens ljus...På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen.

Föräldrarna har även i uppgift att...

Ef. 6:4 "...fostra och vägled dem efter Herrens vilja."

Barnet ser föräldrarna som sin förebild och sätter sin tillit, sin tro till dem. Till vem skulle de gå? På samma sätt borde varje vuxen tänka i förhållande till Gud.
 

Joh. 6:68 ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord”

När föräldrarna gör sin uppgift med Gud i fokus, utrustas deras barn med det som behövs för att leva så gott det går på jorden i denna tidsbundna dimension. Barnet får också en vägledning till en egen relation till Gud, sakta men säkert.

Ords. 22:6 "Led den unge in på den väg han bör gå, så följer han den även som gammal."

Från att vara en förlängning av sina föräldrar, utvecklas självmedvetenhet och därefter kan barnet också utveckla en medvetenhet om Gud, vår himmelska förälder. Det sker i första hand genom att de jordiska föräldrarna (eller i andra hand andra vuxna, t ex Gudföräldrar) gör Guds vilja. Om det brister i detta led, finns det på grund av Guds nåd ändå hopp till en Gudsrelation.

Tit. 2:11 "Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor."

Hur kommunicerar då det lilla barnet med sina föräldrar? Jo, med primitiva språk som "joller" och senare "barnspråk". Vad mer kan barnet göra när den inte vet hur man talar ett mer avancerat språk anpassad för vuxenvärlden? Föräldrarna förstår ändå sitt barn och kommunicerar med både sådana enkla språk som vanligt språk" för att barnet ska mogna till ett fungerande liv på bästa vis. De förstår barnets behov, då barnet är "skapat" genom dem och eftersom de själva genomgått en utveckling från barn till vuxen. De kan ibland låta tillgjort och lustigt när vuxna, då och då även ordlöst, kommunicerar med småbarn, men att småbarnen själva låter på liknande vis är förstås helt naturligt. På samma vis är vi, fastän vuxna i vår värld, småbarn i Guds rike och Gud är vår förälder som vi sätter vår tillit till, vår tro. När Gud oss vårdar, förbereds vi för det eviga livet i den himmelska dimensions eviga rike.

Hebr. 10:10 "Våra jordiska föräldrar uppfostrade oss under några korta år och gjorde så gott de kunde, men vi vet att Guds tillrättavisningar alltid är rätta och tjänar vårt bästa, så att vi kan få dela hans helighet."

Eftersom vi är i barnstadiet i förhållande till vår himmelske förälder vet vi barn inte alltid hur vi ska kommunicera och vårt mänskliga vuxenspråk räcker inte alltid till, även om Gud som den himmelske föräldern förstår våra behov bättre än våra jordiska föräldrar förstår oss. Han är Skaparen av allt som syns och inte syns.

Rom. 8:26-27 "...Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord, och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill."

Just därför kan även vårt till synes mogna jordiska vuxenspråk te sig som joller för Gud. För att hjälpa oss när vårt joller inte räcker till för att uttrycka det vi vill inför Gud, kan vi få hjälp genom att be Gud att få tungotalet, en av Guds andliga gåvor.

1 Kor. 2 "Ty den som talar med tungor talar inte till människor utan till Gud..."

Gud ger oss detta "andliga språk" som hjälper oss i och fördjupar relationen till vår himmelske förälder.  Via vår ande, som inte enbart är bunden till vår fysiska kropp, kommunicerar våra själar, våra "Jag", med Guds heliga Ande.

1 Kor. 14:14 "om jag ber med tungor är det min ande som ber, medan mitt förnuft är overksamt."

För att ytterligare få en fördjupning i denna andliga kommunikation kan vi be om den andliga gåvan att tolka tungotalet.

1 Kor. 14:13 "Därför skall den som talar med tungor be om förmågan att tolka sitt tal."

Vi går från vårt begränsade jordiska joller till obegränsat andligt "barnspråk".

1 Kor. 13:11 "När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, och förstod jag som ett barn. Men sedan jag blivit man, har jag lagt bort det barnsliga."

En dag när vi blir fullkomliga och möter Gud fullt ut i den himmelska evighetens rike, kommer till och med detta språk vara omoget och överflödigt. Gud och hans barn kommer då känna varandra fullt ut.

1 Kor. 13:12 "Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.”

Tungotalet är en kommunikation mellan himmel och jord, det oändliga och ändliga, Gud och människa, under den tid vi lever här på jorden.

1 Kor. 13:8, 10 "...Tungotalet, det skall tystna...när det fullkomliga kommer skall det begränsade förgå.”

Bland andligt stängda vuxna människor och även vissa troende, som fortfarande jollrar, vare sig det är till Gud eller inte, ter sig tungotalet ibland som dumheter, omognad eller någon psykisk svaghet.

1 Kor. 14:23 "Anta att hela församlingen håller gudstjänst och att alla talar med tungor. Om det då kommer in oinvigda eller otroende, så säger de: ”Ni är galna.”

Men, bara omogna gör omogna omdömen. Oftast är det den första av dessa två grupper som ser detta som total galenskap, de ser ju allt som har med bejakande av sin Gudsrelation som en dårskap.

Ps. 53:2 "Dårarna tänker: 'Det finns ingen Gud.'"

Vissa i den troende gruppen förstår inte detta med tungotalet.

1 Kor 14:2. "...ingen förstår honom, i sin ande talar han hemligheter."

Ibland raljerar dessa människor över vissa av sådana manifestationer av "övernaturlig" karaktär, som utgår från Skaparen.

Apg. 2:12-13 "...andra gjorde sig lustiga och sade: ”De har druckit sig fulla på halvjäst vin.”

En troende tungotalsmotståndare kan liknas vid en baby som jollrande försöker förklara för sina föräldrar att den inte har möjlighet till vidare språklig utveckling, vilket givetvis beror på avsaknad av den insikt en förälder äger i frågan.

Hebr. 5:13-14 "Den som lever på mjölk är ett spädbarn och kan inte fatta en undervisning om rättfärdighet. Den fasta födan är till för vuxna, för dem som träget har övat upp sina sinnen till att skilja mellan gott och ont.

Hos andra troende, samt vissa andligt öppna och sökande människor kan tungotalet och liknande "övernaturliga" manifestationer istället bli till ett vittnesbörd som leder personen vidare på vägen i sin Gudsrelation.

1 Kor. 2:12 "I sin häpnad visste ingen vad man skulle tro, och de frågade varandra: ”Vad betyder detta?”

I första hand är emellertid tungotalet till för personlig uppbyggelse i relationen till Gud.

1 Kor. 4:4 "Den som talar med tungor bygger upp sig själv..."

Det finns således andra andliga gåvor som är mer viktiga i sociala sammanhang.

1 Kor. 14:4-6 "...men den som profeterar bygger upp församlingen. Jag vill gärna att ni alla talar med tungor men helst att ni profeterar. Att profetera är bättre än att tala med tungor, såvida man inte kan tolka sina ord så att församlingen blir uppbyggd. Nej, bröder, vad hjälper det er om jag kommer till er och talar med tungor men inte ger er någon uppenbarelse eller kunskap eller profetia eller undervisning?"

Du som har tungotalet, var dock glad och tacksam för denna Gudagivna gåva som hjälper dig till andliga mognad och förberedelse för ditt eviga liv hos Gud. Alla troende har inte tungotalets gåva, men det är inte heller tecknet på att du är ett Guds barn.

1 Kor. 12:1-3 "I fråga om de andliga gåvorna, bröder, vill jag också att ni skall ha kunskap. Ni vet att när ni var hedningar drogs ni viljelöst med, bort till de stumma avgudarna. Därför vill jag att ni skall förstå att ingen som är fylld av Guds ande säger: ”Förbannelse över Jesus”, och att ingen kan säga: ”Jesus är herre”, om han inte är fylld av den heliga anden.

Du kan alltså vara ett troende Guds barn även om du inte fått tungotalets gåva. På samma vis är du inte mindre människa om jollrar än om du talar på vuxet vis. Men, tungotalet ger på ett särskilt sätt en fördjupning av din relation till Gud. Så har du inte denna gåva, be Din himmelske förälder om att få den och du ska få den.

Luk. 11:10-13 "Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?”

Gud välsigne dig

När jag precis skrev färdigt allt detta tog jag min mobiltelefon och såg där dagens Bibelord i min app och tyckte verserna var väldigt passande och upplevde i min ande att jag skulle lägga till dessa från
1 Kor. 13:2...

"Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg, men inte hade kärlek, så vore jag ingenting."

 

 

VILLOLÄROR - Neal Donald Walsch (Samtal med Gud)

Neale Donald Walsch - författare till "Samtal med Gud"-böckerna är ett exempel på en representant för New Age-rörelsen som påstår sig skriva ner ett budskap direkt från Gud. Böckerna återger de budskap som han menar sig ha mottagit - via automatskrift - (se nedan) direkt från Gud. Under en livskris började Walsch skriva ner frågor till Gud om sin livssituation. Frågor som de flesta människor ställer någon gång i livet. Plötsligt fick pennan eget liv och han började få svar på sina frågor. Walsch upplevde att den här boken hände honom, det var inte han själv som skrev. Walsch är i sin egenskap av profet en ledare för "Samtal med Gud-rörelsen", en ny rörelse inom New Age, där man menar att alla människor är en del av Gud (är Gud), och att alla människor är medskapare. Walschs teologi kan kanske, på grundval av detta, sägas företräda en antropomorf panenteism.

 

Spiritualisterna erkänner inte att Jesus är hela skapelsens Herre. Men han är förstfödd före allt skapat.

 

”Ty i honom skapades allt i himmelen och på jorden, synligt såväl som osynligt, både tronänglar och herrar och furstar och väldigheter i andevärlden. Alltsammans har blivit skapat genom honom och till honom. Ja, han är till före allt annat, och alltsammans äger bestånd i honom.” (Kol. 1:14-17)

 

Automatisk skrift eller automatskrift (inom New-age känd som kanalisering, från engelskans channeling), är en litterär metod som innebär att man försöker direkt återge vad som kommer fram ur det omedvetna eller från yttre krafter såsom andeväsen. Tanken är att "skapa" utan kontrollerande förnuft och utan estetiska och moraliska överväganden. Tekniken började användas inom spiritismen men har sedan använts både som skapande och terapeutisk verktyg.

Djävulen har alltid försökt apa efter och göra förfalskningar av det som Gud gör. Likasom Gud ger andliga nådegåvor till församlingen, så kan också djävulen ge "andliga gåvor" av olika slag. Såsom telepati (tankeöverföring), klärvoajans "klarsyn" (att kunna läsa dold skrift), telekinesi (att kunna flytta föremål utan att röra vid dem), spådom, automatisk skrift, akupunktur, underliga trick med spelkort, att söka efter vatten med slagruta.

De som ha fått en sådan ockult "begåvning", uppfattar inte detta som något ont. De ser det som något märkligt och intressant och andra blir imponerade och nyfikna på deras förmåga. De förstår inte att det är onda andar som leker med dem för att få dem helt i sitt våld.

"Hos dig må inte finnas någon som låter sin son eller dotter gå genom eld eller som befattar sig med trolldom eller teckentydning eller svartkonst eller häxeri, ingen som förehar besvärjelsekonster, ingen som frågar andar eller som är en spåman eller som söker råd hos de döda. Ty en styggelse för Herren är var och en som gör sådant, och för sådana styggelsers skull fördriver Herren, din Gud, dem för dig." (5 Mos. 18:10-12)

Nej, vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha någon gemenskap med de onda andarna. (1 Kor. 10:20)

 

OM KÄRLEKENS GÅVA, SOM GES OVILLKORLIGT... AV NÅD

Luk 4:16-23…

”Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, och man gav honom profeten Jesajas bok. När han öppnade den fann han det ställe där det står skrivet:

Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.

Han rullade ihop boken och gav den tillbaka till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar riktade mot honom. Då började han tala till dem och sade: ”I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig.” Alla prisade honom och häpnade över de ljuvliga ord som utgick ur hans mun. Och de frågade: ”Är det inte Josefs son?” Då sade han till dem: ”Snart kommer ni med talesättet: Läkare, bota dig själv! och säger: Allt som vi har hört att du har gjort i Kafarnaum, gör det här i din hemstad också.””

Mark. 6:1-6

”Inte är han väl bättre än vad vi är, sa de. Han är bara en vanlig snickare och son till Maria. Vi känner hans bröder Jakob, Josef, Judas och Simon, och hans systrar bor ju också här mitt ibland oss. Och de retade sig på honom. Då sa Jesus till dem: Ingenstans ser man ner så mycket på en profet som i hans hemstad och bland hans släktingar och i hans egen familj. Men eftersom folket i Nasaret inte trodde på Jesus så kunde han bara hjälpa några få sjuka där. På dem lade han händerna och de blev friska. Och han förvånade sig över att man inte ville tro på honom. Sedan gick Jesus runt i byarna och undervisade.”

Jesus hade ett överflöd av kärlek som han av nåd ville ge som gåva till människorna. Han ville bland annat visa detta genom att hela de sjuka, men det gick inte då folket inte vill underordna sig Jesus som givare. De ville inte tro honom. De överordnade sig själva och ville sätta Jesus på prov. De hade helt enkelt fel inställning och var högmodiga istället för att komma med förkrossade, saktmodiga och ödmjuka hjärtan.

Ps. 147:3

”Han (Gud) helar dem som har förkrossade hjärtan.”

Det är en nåd att få kärlek.

Kärlek ges ovillkorligt som en gåva som kan ta sig olika uttryck.

 

För att ta kunna emot kärlekens gåva måste mottagaren underordna sig givaren.

Ex. ”Åh, tack vad snäll du är som ger mig detta bidrag bara sådär!”

Båda blir tillfredsställda och kärleken flödar.

 

Om mottagaren istället överordnar sig givaren kan inte kärlekens gåva förmedlas.

Ex.”Tack, men jag behöver inte detta bidrag. Det ordnar sig ändå!”

Givaren blir besviken då kärleken inte tas emot

 

Om mottagaren underordnar sig givaren, men av olika anledningar egentligen skulle vilja överordna sig, känner sig denne ofta sig stå i tacksamhetsskuld till givaren.

Ex.”Tack, det var snällt! (Hur ska jag kunna betala tillbaka detta nu)”

Mottagaren känner sig besvärad vilket hindrar kärleksflödet

 

”Kärlek” som avkrävs en givare blir ingen kärlek. Man kan inte kräva en gåva, den ges ju ovillkorligt av givaren. Föraktfullt försöker man stjäla kärlek.

Ex ”Om du inte gör si eller så visar du mig inte kärlek.”

Den bestulne känner sig kanske kränkt eller pressad och ”kärlek” blir en fråga om prestation.

Presterandet kan alltid bli mer och den bestulne kommer säkerligen att känna sig otillräcklig

Avkrävaren kommer troligen att bli osäker på den andres intentioner och kräva mer ”kärlek” som bevis.

Båda blir frustrerade och kärleken rinner bort.

 

Hur lär man då framtidens människor - barnen – att ta emot kärlekens ovillkorliga gåva? Jo, det börjar förstås i familjen. Hur kan då föräldrarna utan tvång få barnet att underordna sig dem så det kan ta emot den kärlek föräldrarna vill ge ovillkorligt, av nåd. Att barnet kräver föräldrarnas kärlek är ju ingen optimal väg som visats ovan. En bra metod är Guds väg, att föräldrarna själva föregår med gott exempel och underordnar sig varandra som den enhet de är förenade till att vara, underordnade inför Gud.

 

Ef. 5:21 ff

”Underordna er varandra i Kristi fruktan. Ni hustrur, underordna er era män, så som ni underordnar er Herren. Ty en man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud - han som är Frälsare för sin kropp. Som församlingen underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man.  Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den, för att helga den, sedan han renat den genom vattnets bad, i kraft av ordet. Ty han ville ställa fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller något annat sådant. Helig och fullkomlig skulle den vara. På samma sätt är mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp. Den som älskar sin hustru älskar sig själv. Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och vårdar den, så som Kristus gör med församlingen,  eftersom vi är lemmar i hans kropp. Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött.”

Ef. 6:1-4

Ni barn, lyd era föräldrar i Herren, det är rätt och riktigt. Hedra din far och mor. Detta är det första bud som har ett löfte:  för att det skall gå dig väl och du skall leva länge på jorden. Och ni fäder, reta inte upp era barn, utan fostra och förmana dem i Herren.

Att ”hedra sina föräldrar” innebär inte att ge dem möjligheten att bete sig hursomhelst mot sina barn för sitt eget bästa skull, utan för att kärleken de fått genom att underordna sig Gud ska kunna flöda över till barnet. Det förutsätter då förstås att någon av dem gör sig själv till Herre och Gud, utan låter den allsmäktige Skaparen vara ”den Han är”. Föräldrar som inte är bra exempel får man likt Jesus be Gud förlåta ”då de inte vet vad de gör!” Även om man inte erbjuds kärlek från sina föräldrar, så finns det andra människor som är bra förebilder och som vill dela med sig av kärlekens sanna gåva av nåd och ytterst finns där alltid den perfekte himmelske föräldern, ständigt beredd att ödsla sann ovillkorlig kärlek till varje människa på jorden.

140402